Sandlåda
Igår kom en lista från USA på ryssar som inte var välkomna till landet. Idag kom en lista från Ryssland på ovälkomna amerikaner. Kan inte låta bli att associera till sandlådan. Vuxna!!!!! politiker med mängder av rådgivare!!! Detta i sin tur leder mig till en bok, “Fredsboken” skriven av Bernard S. Benson. Om du inte har läst den – gör det; ett barn räddar världsfreden. Kanske är det ett barns perspektiv som behövs också i detta. Kejsarens nya kläder ni vet.
“En annan dag”
Annandag Påsk.
Släktskapet mellan påsken och våren brukar ofta vara ganska tydligt, dock inte i år. Det är förvisso påsk, men är det vår?! Vinter eller vår? Det är inte valet i år. I år gäller vinter OCH vår – samtidigt.
Jonas och Jasenko–ni har rätt.
Jonas, när jag läste ditt brev till Ask, tänkte jag; här har du på ett fantastiskt och bra sätt fångat en del av verkligheten.
Jasenko, när jag läste ditt brev till Jonas, tänkte jag; här ar du på ett fantastiskt och bra sätt fångat en del av verkligheten.
Så har jag naturligtvis också följt debatten efter era artiklar, och jag blir så trött. Tänk att debatten alltid måste handla om rätt eller fel, svart eller vitt. Alltid ska det som skrivs och sägs tolkas till det sämsta. Debattören tar tag i den “tråd” som går att misstolka eller förvandla till något annat – och så sätts stöten in – så fel, så fel. Kunde debatten/tyckandet ibland lyftas och fördjupas på så sätt att debattörerna anknyter till de som sägs och bygger på – “join and add” – anknyt och lägg till, fördjupa och komplettera den “andres” beskrivning. Insikten av att verkligheten inte till fullo kan fångas eller beskrivas i en artikel borde få större utrymme. Hur ska åsikten om att tillvaron inte är antingen eller, svart eller vitt – den är “både och”, det finns inte en ända sanning – den jag har – utan flera sanningar beroende på var jag står. Att jag har rätt betyder inte nödvändigtvis att du har fel.
“Om jag vore du – så skulle jag-“ är en helt omöjlig ståndpunkt – jag blir aldrig, kan aldrig – bli du och därmed veta bäst. Tack Jonas och Jasenko – för era perspektiv – jag har försökt förstå vad ni säger – inte lyssnat så mycket på vilka ni är. Det tycker jag är mitt ansvar som läsare.
Psykologisk baskunskap saknas
– Det är ett klart olämpligt beeende. Det var synd att Erik Almqvist befann sig på fel plats vid fel tidpunkt, vi kommer verkligen att sakna honom.
Anna Hagwall från Rättvik kommer att ersätta Almqvist, det är hennes citat, enl DN. Kan man det minsta om psykologi så vet man att inget sägs som inte finns. Det hjärtat är fullt av det talar munnen. Det handlar inte om plats eller klockslag, inte heller om alkoholhalt. Det handlar om de värderingar man har. Innehåller värderingarna inte ord som ”hora”.. så slinker det inte ur munnen oavsett hur pressad situationen än är. Hagwalls politiska uppfattningen är en sak, men hennes okunnighet i psykologi borde diskvalificera henne för en riksdagsplats.
Media har ett ansvar att skilda verkligheten–inte överdriva den
Litet blir mindre, stort blir större, oenighet blir konflikt, förhandlingar blir kamp, nedgångar blir katastrofrisker , uttalanden blir sanningar, händelser blir trender…. 
Verkligheten genom medias linser eller typsnitt blir alltid förvrängd i någon mening. För att tydliggöra och förenkla för sina läsare eller tittare, utesluts nyanser och gråskalor, det ljusa blir vitt, det mörka blir svart. Verkligheten blir antingen eller, sällan både och. Livet blir hemskt eller fantastiskt, sällan hemskt och fantastiskt. Ett fundamentalistiskt förhållningssätt och bokstavstolkning leder inte bara fel när det gäller läsning av religiösa urkunder(ex vis bibeln) utan också av medieflödet. Media har ytterst sällan rätt –eftersom överdrifter och sensationer näst intill aldrig utelämnas. Ett underskattande av läsare och lyssnare. Kan man bli annat än trött.
“Triggad” av nidbild gav 12 år
Nu har vi hört i media att de som planerade terrordådet mot den danska tidning som publicerade en “nidbild” av Muhammed har fått sin dom, 12 års fängelse. Tidigare har personer dömts för att försökt bränna ner konstnärens Vilks hus för att han har ritat av Muhammed som en rondellhund. Jag försvarar ingalunda våldshandlingar, och rättsväsendet måste därför agera mot sådant. Det jag inte heller gillar är de som framställer “nidbilder” bara för att man har rätt till det, i tryckfrihetens namn. RÄTT att säga, skriva, rita vad man vill.
Rätt att publicera ”nidbilder” – oavsett syfte, rätt till barn, rätt till ett ”häftigt kök”(enl reklamen), rätt till kyrkans tjänster (eftersom jag betalat medlemsavgift), rätt till vård, rätt till självförverkligande, rösträtt….
Jag har inget emot rättigheter – tvärtom – men om individens rättighet ska fungera så måste det finnas ett kollektivt ansvarstagande.Jag skulle hellre än rättighet tala om möjlighet, för i möjlighet ligger också en uppskattning och ett ansvarstagande ur individperspektiv inbakat.
Jag har möjlighet att i åsiktsfrihetens namn säga vad jag vill och visa vilka bilder jag vill – men kan avstå av andra etiska skäl. Jag har möjlighet till vård och jag känner glädje och tacksamhet för detta. Möjligheter öppnar upp och skapar vi-känsla – undviker att kräva på andras bekostnad.
Möjligheten plockar upp Jesus egen etiska utgångspunkt: Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem.
Finns det någon som har behov att rita nidbilder eller publicera förlöjligande så bör den personen hålla sig till sitt eget sammanhang. Ironisera och skapa debatt om det egna landet, egna kulturen, egna religionen, egna yrket……., må väl vara hänt och kanske också nödvändigt. Det är dock en helt annan sak att förlöjliga andra – till vilket syfte annat än att skada.
Jag och du har rätt att…. men vi har också empatisk förmåga att avstå vår rätt om den rätten skulle förlöjliga andra.
Valter i fokus
I går döptes vårt kära barnbarn, Valter, en glädjedag. Idag planterade vi ett äppelträd som en påminnelse om detta – ett “valterträd”. Det är samma Gud som verkar i dop och liv, och båda handlar om växt.
Föräldrarna fick markera platsen för trädplanteringen. Jag vet inte om tanken var att sätta “farfar” på prov – misstankarna infinner sig när sten på sten på sten….. behövde avlägsnas.
Nu är pojken döpt, stenarna borta och trädet på plats.
Bort med “skruvkorken”
Allt oftare ger butikerna producenterna oss inte möjlighet att välja den mera miljövänliga förpackningen. Det gäller mjölk- fil- och yogurt – förpackningarna. Vi är hänvisade till förpackningen med skruvkork i plast. Skruvkorken måste klippas bort för att tetran ska kunna lämnas i återvinningen. Det är också svårare att tömma den till sista droppen. Bort.bort…
Är det någon av er som läser detta som kan se fördelar med skruven? Borde vara både krångligare och dyrare att producera, så vilka är fördelarna?
Revieran i maj
Detta inlägg tillägnas Birgitta och Ruben som tack för gästfrihet.
Jag låter bilderna tala för sig själv.
Efter en veckas semester i maj känns det helt ok att tänka sig jobba ett bra tag till innan huvudsemester.
Nya klass-samhället: landsbygd–tätort
I det här blogginlägget får Stockholm representera tätort och Dalarna representera landsbygd. I morgonpressen liksom i TV nyheter larmas nu om den skogsskövling av gammal skog som sker i landet. Är det konstigt? De beslut som tas har ett Stockholmsperspektiv. Boende i landsbygden får allt svårare att göra sin röst hörd. Det som beslutar o
m att avverka gammelskogen är inte det privata skogsägarna utan någon VD för ett skogsbolag boende i Stockholmstrakten (eller Helsingfors el dyl) De lokala skogsägarna värnar om sin gammeltall, inte Stockholmaren som fikar i Kungsträdgården. Oavsett ämne eller fråga, stockholmarna styr dalmasarnas sätt att leva. Vargfrågan är en typfråga. Vem lyssnar på de som bor i Dalarna, de som umgås med naturen, plockar bär och svamp, jagar och fostrar barn i naturens tecken. Inte många, besluten om hur vi ska leva i Dalarna tas i Stockholm, jag är trött. Hur kan det komma sig? Naturligtvis, Stockholmarna är fler. Ännu tröttare blir jag när jag tänker på att Stockholmarna lyssnar mer på Bryssel/Geneve än på oss i Dalarna. Hör det inte till demokratins själ att ge mer tyngd till den röst som mest berörs. Ungefär som den förälder som stöttar det av barnen som just för tillfället behöver mest stöd. Demokrati bygger på kunskap om och vilja till solidaritet. Jag bor själv i Dalarna, jag skulle inte drömma om att bestämma över Stockholmarnas levnadsvillkor. Hur kan det komma sig att Stockholmarna har ett behov att att styra mitt liv!??
-
Senaste
- Sandlåda
- “En annan dag”
- Jonas och Jasenko–ni har rätt.
- Psykologisk baskunskap saknas
- Media har ett ansvar att skilda verkligheten–inte överdriva den
- “Triggad” av nidbild gav 12 år
- Valter i fokus
- Bort med “skruvkorken”
- Revieran i maj
- Nya klass-samhället: landsbygd–tätort
- Vargdebatten
- Apropå de kommande åren
-
Länkar
-
Arkiv
- april 2013 (2)
- mars 2013 (1)
- december 2012 (1)
- juni 2012 (3)
- maj 2012 (3)
- april 2012 (2)
- mars 2012 (4)
- februari 2012 (1)
- december 2011 (1)
- oktober 2011 (3)
- juli 2011 (6)
- juni 2011 (8)
-
Kategorier
-
RSS
Inlägg RSS
Kommentarers RSS
